Till dig som inte mår bra ♥
Ibland funderar jag mycket på hur saker såg ut förr och nu. När jag var liten var det mer vanligt att människor mådde bra och hade roligt. Idag är det mer vanligt att en människa mår dåligt och är ledsen. Man blir nästan chockad om man möter en människa som mår bra idag. Jag ställer mig frågan Varför? Jag har väl egentligen alltid haft mina besvär och aldrig riktigt mått 100 % i mitt liv. Jag hade det väldigt jobbigt med mig själv som barn. Men om man bortser från det så mådde jag bra, jag va med vänner, spelade spel, lekte olika lekar och va barn fram till att jag fyllde 12-13, då började fantasin försvinna. Idag är oftast barn inte barn längre. Barnen är istället skadad av sociala medier, mode och smink. Vilket jag inte tror är så bra, för hade det varit bra med alla dessa sociala medier osv, varför mår man då sämre idag än vad man gjorde när jag va liten och det inte ens existerade då?! Att använda sig av för mkt av sociala medier, läsa för mkt skräp är ett stort stress moment, det ger en stress, ångest om man mår dåligt. Kanske man ska sluta bry sig så mkt? Leva livet ist?
Är det någon som har erfarenhet av att må dåligt så är det jag, på grund av att jag har gjort det sen jag var mindre. Det började med aggressions problemen, osäkerheten och rädslan. Skolåren va tuff, jag var ofta arg och ledsen, jag klarade inte av vissa saker, som tillexempel det flesta människor har svårt med, att åka buss. Jag klarade inte av det utan för mig var det väldigt jobbigt, de va för mkt människor, för mkt ljud, för många blickar och för trångt, jag kände mig instängd. I 8 år, hela 8 år undvek jag att åka buss. Jag tänker inte sitta och rabbla allt jag varit med om, det blir för mkt. Jag kortar ner mig och säger, jag har haft det förjävligt, jag har haft det väldigt svårt och tufft. Många självmordstankar, tvångstankar, depression, rädsla, ilska och ångestattacker. Inte nog med det så har jag blivit oerhört mkt utnyttjad av människor. Vilket har gett resultat till att jag idag inte kan lita på en människa även om jag vill. Tidigare iår fick jag svar på varför jag är som jag är. Bipolär sjukdom kallas det. På nått sätt var de skönt att få veta, för då vet man på nått sätt hur man ska hantera det. Men dem senaste åren har varit tuffa, för mkt stå hej, för mkt av fel umgänge, för mkt ångest och för mkt tårar……..Men nu, nu mår jag bra, riktigt bra faktiskt, jag är lycklig och jag har kontrollen över mig själv. <3
Att må dåligt hör till verkligheten & livet, även om det inte alls är roligt. Men livet är inte en dans på rosor och kommer aldrig att vara. Även om det är riktigt tråkigt och jobbigt att må dåligt så är det något som hör till livet fast man inte tror det. Men det är något jag har lärt mig efter alla dessa år. Och även en till sak jag äntligen har lärt mig efter dessa år tack vare en speciell person är "hur vill du leva ditt liv? Vill du sitta och må dåligt eller vill du må bra? Är det du som lever eller är det din sjukdom som lever? Blicka aldrig bakåt för det ligger i förflutna & går inte att göra något åt, lev i nuet, blicka inte heller framåt, ta EN dag i taget" det va något som en person sa till mig och något jag verkligen har försökt tagit in. För oavsett hur dåligt jag mår oavsett sjukdomen så är det JAG som lever mitt liv och det är JAG som bestämmer. Man kan faktiskt bestämma om man vill må bra eller dåligt! MEN det är sjukt svårt! Och det kan va svårt att hitta den styrkan, men med lite hjälp på vägen, så lyckas man! Och ge aldrig upp. Jag sa en gång till två familjemedlemmar att jag är så trött på att livet är en kamp varje dag jag orkar inte kämpa, och då sa den ena "livet kommer alltid att vara en kamp, varje dag är en kamp men det är du själv som väljer hur du tar dig över kampen". Väljer man att sitta och må dåligt eller väljer man att göra något åt det? Väljer man att låta det man varit med om i sitt tidigare liv få en att må dåligt eller väljer man att bearbeta det och gå vidare. Väljer man att sitta instängd på sitt rum och gråta av ensamhet eller väljer man att strecka på sig och gå ut och ha roligt istället!
Livet är verkligen svårt, men jag tror att man måste helt enkelt sluta tänka så mycket, sluta bry sig om sociala medier och folk som säger att människor ska va SI och så och se ut så och väga så. Sluta bry sig om människor som klankar ner på en. Det kommer ALLTID finnas EN människa som ALDRIG kommer vara nöjd över vad man gör. Men ska man verkligen låta den människan påverka en? Eller ska man skaka av sig.
Man måste nog sluta fundera så mkt, sluta ställa alla kraven på sig själv, sudda ut de människor som bara ger en negativ energi. Våga släppa taget om saker och INTE blicka framåt INTE blicka bakåt utan fokusera bara på nuet. Ta EN dag i taget!
Men JAG vet, tro mig jag vet, hur svag man känner sig när man mår dåligt, hur värdelös man känner sig man tycker att man inte duger till något man känner ingen livs lust eller glädje, man söker tröst via alkohol eller sex eller något annat. Man tror att andra kommer ha det bättre om man inte fanns! Men det är fel! För världen behöver dig.
Man kan inte rå för att man mår dåligt ibland och att man sover dåligt beror på grund av att man mår dåligt för det snurrar för mycket i ens huvud. Även om man inte tänker på de bokstavligen jämt så har vi något som kallas vårt undermedvetna. Men att må dåligt är okej, det är okej att må dåligt, det är okej att gråta, att skrika, att hata, att slå sönder något. För sen, när man har mått dåligt ett tag då kommer man till tidpunkten när man måste fundera över "hur vill JAG leva mitt liv?" Hur vill jag må? Hur vill jag vara? För det är bara en själv som kan bestämma det. Inte låta någon annan bestämma, strunta i vad andra säger. Det handlar om dig.
Att må dåligt är inte en svaghet, tvärtom, det är en styrka? Visst låter det knepigt? Men det är sant. För det är ett tecken på att man är mänsklig.
Du kommer att komma förbi det här, du kommer att må bra igen tills den dagen du känner dig redo att börja må bättre och arbeta för det. Men låt det ta sin tid. Efter att man mått dåligt så har man möjlighet att bygga upp sig själv, ta lärdom från vad man varit med om och se det som en styrka. Låt inget av det förflutna påverka dig. För det är inget du kan göra åt. Låt det bli en styrka istället! Sitt inte och gråt över saker du har gjort som du mår dåligt över, det fanns en anledning till varför du gjorde det, men livet går vidare och det måste du också. Låt inte de förflutna äta upp dig, gå vidare lev idag, inte igår och inte imorn, utan idag.
Men jag lovar dig, det kommer bli bättre! Och kom-ihåg att det är okej att må dåligt. Man kan inte jämt må bra. Livet kommer alltid vara upp och ner, men det är ändå du som kontrollerar det fast man ibland inte känner att man har någon kontroll så har man det! Allt kommer bli bra!
Även om det inte känns som det, så är det DU som har kontrollen över dig själv, även om du säger att det är din kropp som har kontrollen så är det fel, det är fortfarande du. Du säger troligtvis så för du är rädd och inte van det här, du vet inte vad du själv är kapabel till. Men om du istället hittar din inre stryka och tar kontrollen. Hur vill du leva? Vill du ligga i sängen varje dag, vara trött, må dåligt, känna dig ensam och tycka synd om dig själv? Eller Vill du försöka bearbeta och kämpa för att må bra istället för att ligga där? Ge inte upp, kämpa istället, ge dig en spark i baken och så säger du ”nu jävlar ska jag må bra” och det är då din resa precis börjar.
Självklart måste man få må dåligt ibland också, men låt det inte bli till en vardag, gör något åt det istället och kom inte och säg ”det är inte så lätt” självklart är det inte lätt! Vem har sagt att livet är lätt? Men vad mår du bäst av. Ligga i sängen hela dagarna eller ta tag i ditt liv?!
Allt kommer att bli bättre en dag, men låt det få ta sin tid, Rom byggdes inte på en dag. Från att må dåligt till att kämpa och få hjälp till att må bra igen är en process, det tar tid. Det tog 11 år för mig, 11 år till att hitta mig själv och faktiskt tillåta mig själv att må bra. Så låt det ta sin tid. Men kom ihåg att du ÄR värdefull, du ÄR viktig, du ÄR vacker. Människor som säger något kränkande till dig, ta inte åt dig, låt det gå in genom ett öra och ut genom det andra. Ödsla inte tid på ”dumma” människor. Fokusera istället på att må bra!
Vill du ha någon att prata med? Va inte rädd för att kontakta mig. Jag finns här, jag lyssnar, jag stöttar och jag har en axel att gråta emot.
Och kom ihåg. Även om du känner så här just nu, så kommer det inte alltid kännas så här, allt kommer bli bättre när du väljer att det ska bli det!
Ta hand om dig!♥
Kram
